--------------------------------------------------------
Phyllobates vittatus
Ph. vittatus är en liten lättskött groda från stillahavskusten i Panama och Costa Rica.
Den blir bara omkring 3 cm lång och lever där i regnskog nere på marken i närheten av små bäckar mellan klippor, blad och rötter. En av de första pilgiftsgrodorna som hållits i terrarium, rekommenderas ofta som en bra nybörjargroda.
Lämplig terrariestorlek är ungefär 80*50*50 up till 70*60*70 för en trio eller fler individer. Terariet skall inredas som för övriga pilgiftsgrodor; mossa och löv på botten, bromelior och andra växter, gärna en bäck eller ett vattefall, rötter och kanske lite stenar, samt en gomgömma av något slag; en halv kokosnöt, en filmburk eller dylikt. Temperatur dagtid mellan 26-29 grader, nattetid 21-25. Luftfuktigheten skall ligga på 70-90% dagtid och gärna nära 100% nattetid. Duscha terrariet flera gånger varje dag. Födan är den vanliga för pilgiftsgrodor; småinsekter så som bananflugor, hoppstjärtar, vissa myrarter, och andra små insekter.
Uppfödning går till på följande sätt:
Hanen ropar med drillande toner hela dagarna från någon hög plats på den något större och kraftigare honan. Är hon intresserad kommer hon dit, följer honom till romgömman, samtidigt som hon rör hanens rygg med frambenen. Framme vid romgömman lägger honan upp till 25 ägg (utan amplexus) och lämnar sedan platsen. Hanen befruktar äggen och bevakar dem tills de kläcks, han bevattnar även äggen varje dag. Äggen kläcks efter 9-17 dagar, och hanen hjälper ofta till med detta genom att sätta sig på äggen för att underlätta kläckningen. Ynglen slingrar sig upp på ryggen av pappan och han flyttar dem til en lämplig vattensamling. Sean får ynglen klara sig själva. Ynglen kan därefter flyttas till ett akvarium för uppfödning, de kan födas upp tillsammans och de är inte kannibaliska. I övrigt föds de upp på samma sätt som D.auratus. Efter 75-80 dagar i 25gradigt vatten går unggrodorna i land, och de kan direkt äta bananflugor. Könsmognad efter 10-12 månader. Ge honan möjlighet att vila upp sig genom att simulera torrtider då och då.
Sammanställningen är gjord av Thomas Tummen Wallén utifrån flera böcker och hemsidor på internet.
Edit:
Här kommer en till när jag ändå höll på:
----------------------------------------
Oophaga pumilio
Den här förtjusande grodan lever längs norra kusten av Panama, Costa Rica och Nicaragua, även på öarna längs kusten förekommer denna art. De lever i låglandsregnskogen på 0-800 meter över havet.De finns i MÅNGA olika färger; röd, röd med blå ben, gula & gröna med eller utan vit undersida, med eller utan fläckar, blå, mm.
Det är en liten groda; de blir inte större än 18-20 mm långa, och könen är svåra att skilja åt, honorna kan vara något kraftigare än hanen, han, ropar med ett drillande läte. Hanarna är mycket aggressiva, och kan till och med ge sig på betydligt större hanar av andra arter, så som D.tinctorius t.ex. Därför håller man dem bäst i små grupper om en hane och ett par honor. Håller man mer än en hane per terrarium så kommer den svagare oftast att riskera att stryka med på kuppen. Terrariestorleken bör vara omkring 60*40*50 cm eller mer, det skall vara utrustat med grenar/rötter för klättring och mossa och löv på botten, en romgömma (ett ½ kokosnötskal, filmburk, etc.) och gärna ett vattenfall eller en liten bäck. BROMELIOR krävs för lyckad avel. Även andra växter kan planteras.Ett dushsystem eller dagliga dushar krävs för att hålla luftfuktigheten lagom, dagtid omkring 80% nattetid upp till 100%. Temperatur dagtid 23-25 grader och nattetid rumstemperatur, omkring 20 grader. De äter små bananflugor, hoppstjärtar, myror och kvalster.
Hanen ropar på honan som kommer och lägger äggen (2-9 stycken) i romgömman. Hanen befruktar, vattnar och skyddar äggen tills de efter omkring 10-19 dagar kläcks, därefter tar honan ett yngel i taget och transporterar dem till olika vattenställen i bromeliorna. Hon komer återvända varje eller varannan dag för att mata ynglen med foderägg. Efter ungefär 2 månader klättrar de en cm långa unggrodorna upp och börjar äta småinsekter; först hoppstjärtar, små blomflugor, bladlöss och annat smått. De blir könsmogna efter ungefär 10 månader.
Sammanställningen är gjord av Thomas Tummen Wallén utifrån flera olika böcker samt olika hemsidor på internet.
