Svenska Dendrobatidsällskapet - pilgift.se

Hej.
Vad är det som märker ut de olika pilgiftsfamiljerna, så som Ranitomeya, Oophaga, Dendrobates m.m.
Hur mycket har "Quinquevittatus-gruppen" med ranitomeya att göra, är den kanske synonym med ranitomeya, eller finns det undantag?
Finns det några säkra riktlinjer att bestämma familj på en art?

Till sist, finns det någon vettig litteratur som tar upp det här komplexa ämnet?

Med vänliga hälsningar.

Du frågar om släkten, inte familjer. Och svaret är inte enkelt.
"Arter" förs till "släkten" dvs alla arter inom ett släkte härstammar från en gemensam förfader (som numera är utdöd. Med den nya tekniken som gör att man kan jämföra gen-uppsättningarna hos olika arter kan man avgöra hur länge sedan det var, som den gemensamma förfadern fanns.
Ännu längre tillbaka fanns det en art som gav upphov till flera släkten; den arten representerar då "familje"-nivån. Men dessa nivåer är i hög grad godtyckliga; olika forskare ("systematiker") kan dra gränserna lite hur dom vill.
Om en art heter Oophaga pumilio eller Dendrobates pumilio är ju inte av så stor betydelse för oss. Utom i ett avseende: det kan vara till hjälp när vi ska välja rätt betingelser för våra djur. Oophagerna t ex har ju fått sitt namn för att ynglen måste få äta ägg som honan matar dom med. Alla tinctorius har liknande levnadsvilkor som de övriga i det släktet ("Dendrobates").
Quinquevittatus var namnet på den grupp av små grodor som hade snarlika storlekar och snarlika mönster; nu har man genom gen-analys funnit att alla i den gruppen inte är så nära släkt, och man har då ändrat släktnamnen för att motsvara dagens uppfattning om släktskap.
Och namnen kan komma att ändras igen (suck!).
/Lars

Okej.
Tack för rättningen, det var släktnamn jag menade. Det är Dendrobatidae
som är familjenamnet va?

Jo, för det där med namn kan vara lite klurigt. Är egentligen amazonica "bara" en variant av ventrimaculata (läs. R. ventrimaculata "peru")? Eller är det en egen art?

Men vem har rätt att ändra ett artnamn eller kanske till och med ett släktnamn? Gäller olika förutsättningar för att ändra dessa?

Mvh, Ludvig.

Om du publicerar (i en vetenskaplig tidskrift) en beskrivning av en art, så kan du samtidigt ge den ett vetenskapligt namn. Sen kan andra systematiker/taxonomer kritisera din "nya" art (dvs säga att det inte alls är en ny art, och då kan det bli så att namnet förkastas.
När den där killen Hoegmoed fann azureus skyndade han sig att "beskriva" denna nya art och han gav den då namnet Dendrobates azureus med auktorsnamnet Hoegmoed efterpå. Ingen ifrågasatte hans åsikt (att det var en ny art) och så hette den på det viset ända tills nyligen när genetikerna har kommit fram till att den är identisk med tinctorius. Så nu är den bara en form av D.tinctorius. Formellt riktigt, men lite trist tycker jag för den är ändå en ganska skild form av arten.
Det var ju genom att diverse tyska böcker och tidskrifter började använda de "nya" namnen, som dom blev accepterade.

Okej, okej.
Krångligt eller inte, det är i alla fall väldigt intressant.
Du har ingen tips på litteratur gällande de olika släktena inom Dendrobatidae?

Mvh.

Det finns littteratur, förvisso. Mestadels mastiga vetenskapliga uppsatser med mycket anatomisk/zoologisk chargon. Schulte skrev ju en bok om pilgiftsgrodorna i Peru, med en del förslag till nya namn och ny systematik. Sen har det publicerats (ochså på webben) rätt många förslag till förbättrad släktskap, baserat på beteeenden (vem som bär ynglen till vatten t ex) och annat. Ska leta lite. Återkommer...

/Lars