Moina till yngel - eller - marulksyngel
Postat: 07 apr 2011, 17:45
Liksom Urban i en tråd innan var jag inspirerad av Divossens föredrag om yngelmat. Särskilt allt levandefoder eller fruset viltfångat han använder. Jag har länge haft Daphnia i alla yngelburkar och har märkt hur de försvinner och även sett yngel äta dem vid några tillfällen. Trots det har jag liksom inte fått upp ögonen för potentialen den här slags yngelmaten borde ha. Man har fortsatt att basera yngelmaten på olika flingfoder för fisk. Nu har det iofs fungerat väldigt bra för det mesta, men det senaste året har jag haft problem med R. uakarii-yngel som bara dör i olika stadier av utvecklingen. Jag säger inte att det måste vara maten (och ja, jag har alltid alkotte-te:) men man blir ju motiverad att testa lite olika saker för att försöka lösa problemet.
Jag odlar även Moina (en asiatisk släkting till Daphnia), sen några veckor, till mina fiskar. Dessa bli bara ca 1 mm som vuxna och jag fick idén att testa några sådana till ett R. uakarii-yngel. När jag tittade i yngelburken (ca 1 dl) idag var det inte många Moina kvar så jag tillförde nya och stannade kvar för att se hur ynglet reagerade. Jag blev ganska förvånad när ynglet helt plötsligt gjorde utfall på ibland ca 2 cm och fångade Moinan som en liten fisk. Det betedde sig lite som en marulk. Kom en Moina inom ett par cm gjorde det ett utfall och högg den och mumsade i sig den.
Det är ju inte så konstigt när man tänker efter. Ett yngel som lever i ett bladveck med lite vatten och inte blir matad med foderägg går ju miste om ett skrovmål om det ratar insektslarver och annat som läggs i vattnet. Dessutom är ju ofta bladvecken på Heliconior och liknande helt skuggade så att alger knappast kan växa i några mängder. En vän sa också häromdagen när jag pratade om det här att det är bättre för ynglet att äta en sländlarv när larven är liten än att stå på larvens meny när den har växt till sig!
Det kommer helt klart bli mera levande och vildfångad mat till ynglen framöver. Jag har satt fart på min grindal-odling nu också så får vi se om de går ner.
Jag odlar även Moina (en asiatisk släkting till Daphnia), sen några veckor, till mina fiskar. Dessa bli bara ca 1 mm som vuxna och jag fick idén att testa några sådana till ett R. uakarii-yngel. När jag tittade i yngelburken (ca 1 dl) idag var det inte många Moina kvar så jag tillförde nya och stannade kvar för att se hur ynglet reagerade. Jag blev ganska förvånad när ynglet helt plötsligt gjorde utfall på ibland ca 2 cm och fångade Moinan som en liten fisk. Det betedde sig lite som en marulk. Kom en Moina inom ett par cm gjorde det ett utfall och högg den och mumsade i sig den.
Det är ju inte så konstigt när man tänker efter. Ett yngel som lever i ett bladveck med lite vatten och inte blir matad med foderägg går ju miste om ett skrovmål om det ratar insektslarver och annat som läggs i vattnet. Dessutom är ju ofta bladvecken på Heliconior och liknande helt skuggade så att alger knappast kan växa i några mängder. En vän sa också häromdagen när jag pratade om det här att det är bättre för ynglet att äta en sländlarv när larven är liten än att stå på larvens meny när den har växt till sig!
Det kommer helt klart bli mera levande och vildfångad mat till ynglen framöver. Jag har satt fart på min grindal-odling nu också så får vi se om de går ner.