Diskussion kring taxonomi
Postat: 18 feb 2010, 15:20
På årsmötet var de flesta överens om att vi som förening behöver synkronisera oss när det kommer till vilken taxonomi vi använder.
Som det är nu använder vi olika namn för samma grodor och till och med ihopblandningar av olika namn förekommer ofta (t.ex Dendrobates reticulata vilket är en sammanblandning av Dendrobates reticulatus och Ranitomeya reticulata. Det skapar förvirring och kan leda till att grodor blir felmärkta m.m.
Ibland sägs att man ska använda de korrekta namnen (underförstått de nya). Det man måste förstå är att taxonomi inte är skrivet i sten. Det är liksom svårt att tala om objektiv sanning. Det man försöker göra med taxonomi är att beskriva släktskap. Tanken är att arter uppkommer ur varandra och att man därför kan spåra gemensamma karaktärer hos de olika arterna. På så sätt kan man t.ex säga:
Dessa två arter A och B har båda en ryggrad medan art C har ett exoskellett. Slutsatsen blir att arterna A och B är närmare släkt med varandra än med art C. Numera har vi även genetiska verktyg med vilka man kan hitta karaktärer i arvsmassan även fast de inte syns på utsidan. Genetiken har revolutionerat taxonomin, men har också skapat en övertro på de genetiska instrumenten. Man ska vara medveten om att det finns olika molekylära metoder som alla har olika fördelar och svagheter. Man ska dessutom vara medveten om att en art är vad någon säger att det är, dvs väldigt subjektivt.
När en taxonomi föreslås i en vetenskaplig tidskrift har den kommit långt, men har långt ifrån antagits som sanning. Man måste ge sånt här tid. En taxonomi som på ytan verkar bra kan bli sliten i stycken av ett annat forskarlag efter några månader och så håller det på så där tills de flesta (inte alla) håller sig till en viss taxonomi. Sen går det ofta en tid tills någon ny metod (t.ex genetik) visar att det man hittills trott inte alls stämmer.
Vi har helt enkelt inte sett slutet på namnändringarna hos våra grodor, var så säker!!
Det vi som förening alltså måste göra är inte att i första hand bestämma oss för vilken taxonomi som så att säga stämmer bäst. Det finns det andra som gör bättre. Nej, vi måste helt enkelt bestämma oss för vilken taxonomi vi ska använda för att inte skapa oreda i hobbyn. Man kan grunda sin hållning på mode, vetenskap eller vad som helst. Det som är viktigt är att vi pratar om samma groda och det görs lämpligast med samma namn!
När jag började med Pilgiftgrodor hörde de flesta arter till släktet Dendrobates och förutom detta släkte hörde man nästan bara hörde talas om Epipedobates, Phyllobates och Colostethus och alla släkten hörde till en familj, Dendrobatidae. Det är nu ganska uppenbart att många grodor som då gick under samma artnamn skiljer sig mycket åt. T.ex hette min första groda Dendrobates ventrimaculatus 'Röd'. Det gjorde alla små grodor med röda band från västra Amazonas. Enligt en nyare taxonomi går den nu under namnet Ranitomeya uakarii (jag köpte den faktiskt igen nu på groddagen).
När man pratar om den nya taxonomin menar man oftast den som kommit ur Grant et al (2006) och några andra publikationer. För att sätta sig in i det kan man läsa sidorna 34-98 och 629-637 i Poison Grogs av Lötters, Jungfer, Henkel och Schmidt (härefter Lötters et al). Generellt kan man säga att att "den nya taxonomin" föreslår en superfamilj, Dendrobatoidea som innehåller två familjer, Aromobatidae och Dendrobatidae. Aromobatidae har tre underfamiljer och Dendrobatidae har också tre underfamiljer. Totalt finns i dessa sex underfamiljer 16 släkten.
Vi diskuterar nu först detta. Alla är välkomna att delta i diskussionen. Om några dagar lägger jag upp en omröstning som kommer att vara öppen ett par veckor. Återigen är alla välkomna att rösta, men alla SDS-medlemmar borde se det som en chans att påverka.
Resultatet av omröstningen bestämmer sedan vilka släkt- och artnamn vi ska använda på hemsida, forum och Pilgiftaren.
Som jag ser det finns det följande vägar att gå:
1.
Vi behåller "det gamla systemet" som rådde under 90-talet. De släkten som nu kallas Ranitomeya, Oophaga och Adelphobates fortsätter att kallas Dendrobates tillsammans med D. auratus, D. tinctorius m.fl. De släkten som förr hörde till Epipedobates, som t.ex Allobates och Ameerega fortsätter att kallas Epipedobates. Osv.
2.
Vi anammar "den nya taxonomin" i stort sett som den presenteras i Lötters et al. Arter som Epipedobates zaparo, Epipedobates hahneli, Dendrobates ventrimaculatus, Dendrobates galactonotus och Dendrobates pumilio byter namn till Allobates zaparo, Ameerega hahneli, Ranitomeya ventrimaculata, Adelphobates galactonotus och Oophaga pumilio.
Dendrobates azureus byter namn till Dendrobates tinctorius och får ett variantnamn, 'Azureus' efter artepitetet såhär: Dendrobates tinctorius 'Azureus'.
De flesta Epipedobates tricolor som finns i hobbyn byter namn till Epipedobates anthonyi (Om man inte verkligen vet att det jag har är Epipedobates tricolor. Men då har man betalat mer specifikt för dem och vet det med säkerhet).
Till 2:an kommer också Excidobates mysteriosus (förr Dendrobates mysteriosus) som inte Grant et al (2006) tog med.
I båda alternativen är släktet Phyllobates oförändrat.
Låt diskussionen börja!!!
Som det är nu använder vi olika namn för samma grodor och till och med ihopblandningar av olika namn förekommer ofta (t.ex Dendrobates reticulata vilket är en sammanblandning av Dendrobates reticulatus och Ranitomeya reticulata. Det skapar förvirring och kan leda till att grodor blir felmärkta m.m.
Ibland sägs att man ska använda de korrekta namnen (underförstått de nya). Det man måste förstå är att taxonomi inte är skrivet i sten. Det är liksom svårt att tala om objektiv sanning. Det man försöker göra med taxonomi är att beskriva släktskap. Tanken är att arter uppkommer ur varandra och att man därför kan spåra gemensamma karaktärer hos de olika arterna. På så sätt kan man t.ex säga:
Dessa två arter A och B har båda en ryggrad medan art C har ett exoskellett. Slutsatsen blir att arterna A och B är närmare släkt med varandra än med art C. Numera har vi även genetiska verktyg med vilka man kan hitta karaktärer i arvsmassan även fast de inte syns på utsidan. Genetiken har revolutionerat taxonomin, men har också skapat en övertro på de genetiska instrumenten. Man ska vara medveten om att det finns olika molekylära metoder som alla har olika fördelar och svagheter. Man ska dessutom vara medveten om att en art är vad någon säger att det är, dvs väldigt subjektivt.
När en taxonomi föreslås i en vetenskaplig tidskrift har den kommit långt, men har långt ifrån antagits som sanning. Man måste ge sånt här tid. En taxonomi som på ytan verkar bra kan bli sliten i stycken av ett annat forskarlag efter några månader och så håller det på så där tills de flesta (inte alla) håller sig till en viss taxonomi. Sen går det ofta en tid tills någon ny metod (t.ex genetik) visar att det man hittills trott inte alls stämmer.
Vi har helt enkelt inte sett slutet på namnändringarna hos våra grodor, var så säker!!
Det vi som förening alltså måste göra är inte att i första hand bestämma oss för vilken taxonomi som så att säga stämmer bäst. Det finns det andra som gör bättre. Nej, vi måste helt enkelt bestämma oss för vilken taxonomi vi ska använda för att inte skapa oreda i hobbyn. Man kan grunda sin hållning på mode, vetenskap eller vad som helst. Det som är viktigt är att vi pratar om samma groda och det görs lämpligast med samma namn!
När jag började med Pilgiftgrodor hörde de flesta arter till släktet Dendrobates och förutom detta släkte hörde man nästan bara hörde talas om Epipedobates, Phyllobates och Colostethus och alla släkten hörde till en familj, Dendrobatidae. Det är nu ganska uppenbart att många grodor som då gick under samma artnamn skiljer sig mycket åt. T.ex hette min första groda Dendrobates ventrimaculatus 'Röd'. Det gjorde alla små grodor med röda band från västra Amazonas. Enligt en nyare taxonomi går den nu under namnet Ranitomeya uakarii (jag köpte den faktiskt igen nu på groddagen).
När man pratar om den nya taxonomin menar man oftast den som kommit ur Grant et al (2006) och några andra publikationer. För att sätta sig in i det kan man läsa sidorna 34-98 och 629-637 i Poison Grogs av Lötters, Jungfer, Henkel och Schmidt (härefter Lötters et al). Generellt kan man säga att att "den nya taxonomin" föreslår en superfamilj, Dendrobatoidea som innehåller två familjer, Aromobatidae och Dendrobatidae. Aromobatidae har tre underfamiljer och Dendrobatidae har också tre underfamiljer. Totalt finns i dessa sex underfamiljer 16 släkten.
Vi diskuterar nu först detta. Alla är välkomna att delta i diskussionen. Om några dagar lägger jag upp en omröstning som kommer att vara öppen ett par veckor. Återigen är alla välkomna att rösta, men alla SDS-medlemmar borde se det som en chans att påverka.
Resultatet av omröstningen bestämmer sedan vilka släkt- och artnamn vi ska använda på hemsida, forum och Pilgiftaren.
Som jag ser det finns det följande vägar att gå:
1.
Vi behåller "det gamla systemet" som rådde under 90-talet. De släkten som nu kallas Ranitomeya, Oophaga och Adelphobates fortsätter att kallas Dendrobates tillsammans med D. auratus, D. tinctorius m.fl. De släkten som förr hörde till Epipedobates, som t.ex Allobates och Ameerega fortsätter att kallas Epipedobates. Osv.
2.
Vi anammar "den nya taxonomin" i stort sett som den presenteras i Lötters et al. Arter som Epipedobates zaparo, Epipedobates hahneli, Dendrobates ventrimaculatus, Dendrobates galactonotus och Dendrobates pumilio byter namn till Allobates zaparo, Ameerega hahneli, Ranitomeya ventrimaculata, Adelphobates galactonotus och Oophaga pumilio.
Dendrobates azureus byter namn till Dendrobates tinctorius och får ett variantnamn, 'Azureus' efter artepitetet såhär: Dendrobates tinctorius 'Azureus'.
De flesta Epipedobates tricolor som finns i hobbyn byter namn till Epipedobates anthonyi (Om man inte verkligen vet att det jag har är Epipedobates tricolor. Men då har man betalat mer specifikt för dem och vet det med säkerhet).
Till 2:an kommer också Excidobates mysteriosus (förr Dendrobates mysteriosus) som inte Grant et al (2006) tog med.
I båda alternativen är släktet Phyllobates oförändrat.
Låt diskussionen börja!!!